Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Article, med layout, exempel 3

Närbild på person som använder forskningsinstrument
Jonas Jakobsson förbereder ett experiment där vattendroppar i jämn takt ska frysas ned till ­minus 35 grader, för att se vid vilka temperaturer som olika partiklar som finns i atmosfären fryser. Foto: Kennet Ruona

Till skillnad från många andra stör sig Vaughan Phillips varken på regnmoln, åskoväder eller sprakande blixtnedslag en ledig sommardag. Tvärtom! Den brittiske forskaren har vigt sitt liv åt att förstå hur isbildnings­processer i moln påverkar livet på jorden.

Förutom ett svagt kvittrande är det alldeles stilla i aerosollabbet på IKDC. Slangar och sladdar löper i ett virrvarr längs väggar och tak. Från små fönster strömmar ett blekt vårljus och i ett bås står en bur med zebra­finkar som ingår i ett pågående experiment. Längst in i en hörna sitter två män framåtböjda över en avancerad apparat. Framför dem ligger en liten platta med vattendroppar som i jämn takt ska frysas ned till minus 35 grader. En systemkamera tar regelbundet bilder på dropparna som innehåller olika aerosolprover. Syftet med experimentet är att se vid vilka temperaturer olika partiklar som finns i atmosfären fryser. Något som kan ge viktiga nycklar till hur isbildningen i moln går till och hur denna process påverkar klimatet.

Jonas Jakobsson förbereder ett experiment där vattendroppar i jämn takt ska frysas ned till ­minus 35 grader, för att se vid vilka temperaturer som olika partiklar som finns i atmosfären fryser. Foto: Kennet Ruona

Genom att mata in resultaten i modeller blir det bland annat möjligt att få svar på hur mycket solstrålning som tack vare molnen reflekteras tillbaka till rymden, något som bidrar till att kyla ned jorden och dämpa den globala uppvärmningen. Jonas Jakobsson, postdoktor i kärnfysik, rättar till kamerans inställningar medan Vaughan Phillips, lektor i naturgeografi och ekosystemvetenskap, lägger pannan i djupa veck. Att den brittiske forskaren snöat in på moln är ingen slump. Redan som barn, i en grön Londonförort, brukade han spendera ljumma sommarkvällar med att betrakta och beundra regnmolnen som gled förbi på himlavalvet.

– Jag har alltid känt mig hemma när det regnat, åskat och blixtrat. När jag började studera fysik slogs jag av att det fanns stora kunskapsluckor kring dessa fenomen. Eftersom jag har en bakgrund inom miljörörelsen ville jag borra djupare i frågor kring hur molnen påverkar den globala uppvärmningen, säger Vaughan Phillips.

Molnforskning i Sverige

  • Luftföroreningar kan ändra koncentrationen av ispartiklar i molnen, vilket kan få konsekvenser för livet på jorden.
     
  • Proverna som vid LUM:s besök analyseras i labbet är hämtade från universitetets forskningsstation i Hyltemossa samt från trafikknuten Dalaplan i Malmö.
     
  • Det är inte bara lokala prover som Vaughan Phillips arbetar med.
     
  • I ett labb på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap sitter postdoktorn Sachin Patade vid ett elektronmikroskop och studerar partiklar från en forskningsresa till Amazonas.
 

Molnforskning

Jonas Jakobsson förbereder ett experiment

Under tre veckor arbetade jag i ett 80-meterstorn beläget i en orörd del av regnskogen och samlade in partiklar från bland annat bakterier, svamp och pollen.

Genom att mata in resultaten i modeller blir det bland annat möjligt att få svar på hur mycket solstrålning som tack vare molnen reflekteras tillbaka till rymden, något som bidrar till att kyla ned jorden och dämpa den globala uppvärmningen. Jonas Jakobsson, postdoktor i kärnfysik, rättar till kamerans inställningar medan Vaughan Phillips, lektor i naturgeografi och ekosystemvetenskap, lägger pannan i djupa veck. Att den brittiske forskaren snöat in på moln är ingen slump. Redan som barn, i en grön Londonförort, brukade han spendera ljumma sommarkvällar med att betrakta och beundra regnmolnen som gled förbi på himlavalvet.

– Jag har alltid känt mig hemma när det regnat, åskat och blixtrat. När jag började studera fysik slogs jag av att det fanns stora kunskapsluckor kring dessa fenomen. Eftersom jag har en bakgrund inom miljörörelsen ville jag borra djupare i frågor kring hur molnen påverkar den globala uppvärmningen, säger Vaughan Phillips.

Forskning på flera ben

Hans forskning står idag på flera ben. Dels handlar det om att undersöka hur isbildningen i så kallade blandfasmoln – moln som innehåller både is och vätska – går till. Det gör han bland annat genom att studera hur luftburna partiklar påverkar denna process. Luftföroreningar kan ändra koncentrationen av ispartiklar i molnen, vilket kan få konsekvenser för livet på jorden. Proverna som vid LUM:s besök analyseras i labbet är hämtade från universitetets forskningsstation i Hyltemossa samt från trafikknuten Dalaplan i Malmö. Men det är inte bara lokala prover som Vaughan Phillips arbetar med. I ett labb på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap sitter postdoktorn Sachin Patade vid ett elektronmikroskop och studerar partiklar från en forskningsresa till Amazonas.

– Under tre veckor arbetade jag i ett 80-meterstorn beläget i en orörd del av regnskogen och samlade in partiklar från bland annat bakterier, svamp och pollen. Nu ska vi undersöka deras fryspunkter och mata in resultaten i våra molnmodeller som kan hjälpa oss att förstå processer i atmosfären, säger Sachin Patade.

Manipulerar åskväder

En annan del av Vaughan Phillips forskning handlar om att verifiera de moln­modeller som han själv utvecklat. Det gör han genom att simulera åskväder som ­observerats under fältkampanjer. I ett fall ­arbetar Vaughan Phillips med data som samlades in under en storm i Colorado för tjugo år sedan, då ett bepansrat specialflygplan flög genom molnen och registrerade iskoncentrationen medan markbaserade nätverk övervakade blixtnedslagen i 3D.

– Under molnfysikens barndom inträffade en rad olyckor där forskningsflygplan störtade, men sedan dess har säkerhets­föreskrifterna skärpts avsevärt, säger Vaughan Phillips.